Ett par trixiga småsaker

Det är ju inget fantastiskt spännande projekt än så länge detta, att få en hoj klar för besiktning och körbar. Men små framsteg görs ändå och det är kul att få den att fungera igen.

Kanske inte så spännande att läsa om, men mer omfattande ingrepp får ju komma senare. Idag ramlade det äntligen in ett par paket: Det rekommenderade brevet med renoveringskit till bränslekranen som PostNord hållit på i 5 dagar och bromsoket som Schenker levererade på två dagar.

Få dit bromsoket var en skitsak, det är exakt samma ok på större delen av Yamaha’s sportigare hojar från mitten av 90-talet så det ”nya” från en ThunderAce är identiskt förutom färgen med det ruttna originaloket som gick i metallåtervinningen. Att det levererades komplett med nya belägg gjorde ju inte saken sämre, bara skruva dit och lufta!

Fixa soppakranen var lite pilligare, jag förstår varför den inte gick att rubba med gummipackningar som torkat fast i metallen! Renoveringskittet levererades tyvärr inte med ny plastplatta som ska sitta på vacuumsidan så det blev nån minuts extra pyssel att trycka igenom den nya gummiduken i genomföringen, men det löste sig det med. Lite allmän rengöring och infettning av delar så var det bara att montera ihop med nya tätningarna. Löjligt smidigt och mekvänligt trots allt.

Givetvis hade jag lämnat nycklarna hemma så nån testkörning blev det inte, för övrigt behöver jag montera nya handtagsgummin så det kanske var lika bra att spara till en annan dag… 🙂

Bromsbyte inte helt enligt ursprungsplan

Jag visste ju att bakbromsen på TRX:n var sopslut och att även kolvarna var rostiga. Men…

… riktigt så illa som att en av kolvarna skulle hålla i sig så till den milda grad, det hade jag inte riktigt räknat med. Rätt tidigt plockade jag ur det som varit bromsbelägg, och monterade loss oket för att försöka ge det lite motion. Det gick ju sådär, så slutade med att jag plockade bort det helt och blåste ut kolvarna med tryckluft. Trodde jag… den ena kolven ville leka, den andra inte så mycket så det hela landade till slut i att jag blev tvungen att dela oket.

Fortsätt läsa ”Bromsbyte inte helt enligt ursprungsplan”

Blött!

Eftersom racehojarna av uppenbara skäl behöver lite ompyssling inför kommande tävling Dynamite Trophy så går det ganska sakta och sporadiskt med TRX-skruvandet. Helt enligt plan, ändå hinner jag få till att börja på nån liten grej emellanåt.

Som till exempel byta däck på en KTM. Fast sambandet där till TRX är lite oklart, dock efter dryga 2 timmars slit var en uppsättning nya Avon på plats istället för de mycket slutköra Pirelli som satt på vid ankomst.

Jag har iallafall fått lite mer ledtrådar till bränsleläckaget, för samtidigt som vi bytte däck på KTM hällde vi tillbaka lite soppa i tanken på Humlan för att kunna starta och varmköra. Jag lät den sedan stå ett par dagar och nu kunde jag konstatera att höger grenrör är blött av soppa. Inte jättekul, men hur i h-vete kommer det dit? Hojen startar ju snällt! Det får en att fundera på skicket i motorn. Hur mycket tvättning har cylindern fått senaste åren med de sporadiska starter tidigare ägare gjort? Hur mår ventiltätningar och styrningar  efter den behandlingen, kanske kunde vara läge med ett komp-test?

Fortsätt läsa ”Blött!”

Sunday blues

Det ska man säga om Valhalla Racing, en lördagkväll med grillning och öl höjer definitivt stämningen bland deltagarna! Överlag måste jag säga att arrangemanget funkat riktigt bra och friktionsfritt. Troligen har personalen slitit rejält, eller bara shotat för mycket, de såg lite slitna ut idag.


Första passet tyckte jag gick rätt bra imorse, ända tills jag kom in i depå och kunde titta på mitt bakdäck. Tydligen har jag börjat göra som jag gjorde på senaste tävlingen, jag gasar lite för sent och för hårt. Inser då att jag behöver fokusera på att slappna av i kurvorna och flytta blicken bättre. Nya uppgifter igen, men det är åtminstone klara uppgifter.  Både Peter och jag är nöjda med att ha kört första passet som räknas som kval inför racet så vi står över nästa pass.

Istället hamnar jag på dekaltjänst och lagar lite dekaler på Peters buss, under tiden går de andra och kollar startplats, när de kommer tillbaka är de jättelustiga och talar om att jag kvalat ungefär som igår fast lite sämre.
Haha, jättekul jag som tyckte jag körde hyggligt ändå.
Jodå, kläcker de ur sig senare: du har Pole! Wow! Det var lite oväntat och jättekul, nu blir det ju press! Men det är tight, halva startfältet är inom 1,5 sekunder.

40 minuter innan race börjar det regna lite lätt, fan ska vi behöva…? Tack och lov går det över och det mesta drar förbi bredvid banan medan blå grupp kör sitt pass. 10 minuter innan race kommer regnet tillbaka och nu blir banan fuktig det vi kan se av den. Det deklareras Wet Race och Peter bestämmer sig för att han har vurpat tillräckligt på tveksamt underlag så han avstår. Jag sitter i positionen att jag inte hinner byta till regndäck, så för att inte bara lämna WO rullar jag ut till start på mina slicks. Flera förare gör som Peter och avstår, av oss som rullar ut har ungefär hälften regndäck. Det här blir spännande…


Denna gång får jag till starten hyggligt, norrmannen som vann igår är ikapp mig innan första böj på sin R1M. Första kurvan är svart av fukt så jag fegar och vips är 2 till förbi varav en med slicks! Okeeeyyy, vad håller jag på med? Två till tar mig på rakan eftersom jag har för dålig utgång och tappar fart när jag måste växla förbi femman så efter första varvet har jag halkat ner till 6:e plats. Vafan! Större delen av banan är faktiskt torr, det är bara biten från Continental (karusellen) och förbi startmål genom Norra kurvan som är fläckig av fukt men fästet är det inget fel på så det är bara att jaga på. Hur många hinner man köra om på 5 varv?

Nästan 1 per varv skulle det visa sig! Jag är snabbast på banan men tiderna är jämna så omkörningarna är inte helt utan vidare utan kräver lite planering och även om banan torkar upp riktigt snabbt är jag tveksam till fästet in i depåböjen och i utgången av Norra vilket gör att jag tappar 2 sekunder mot mina normala varvtider. 3:e varvet är jag ikapp norrmannen igen, men jag har ingen chans mot honom rakt fram trots att jag har bättre utgångar genom den helt torra sektionen. Det slutar med att jag tar honom på yttern genom Continental där han är mycket långsammare än mig. Skit i att den fortfarande är lite fuktig!

Nu kan jag få till en fartväxling och på näst sista varvet jaga ifatt 3:an som passeras i inbromsningen efter långa rakan. Egentligen hade jag lite långt fram till honom, men det var bästa chansen så ingången i böjen blev med lite väl mycket broms men det gick ju bra. Med bara 1,5 varv kvar gick det tyvärr inte riktigt komma ikapp de övriga två även om jag lyckades få rygg på dem. Det började dessutom regna igen på riktigt under sista varvet så även om racet hade varit längre var nog chansen att hålla farten borta för oss alla tre. Tredjeplats och ett riktigt roligt körpass där jag faktiskt lyckas rätta till gaskontrollen igen och kör betydligt mer avslappnat än länge på denna banan!


Jag kör ett pass till på eftermiddagen bara för att ha kul, tyvärr gör jag ingen förbättring i tiderna så jag borde nog ta en paus och fundera på varför. Frånvaron av en växel stör naturligtvis, men jag håller ändå utan större problem genomgående lägre varvtider än jag gjorde på SEC. Tack för en trots allt lyckad helg, nu blir det grillning och MotoGP i Bankeryd!

Regnrapporten

Normalt sett kör Team r2d2 stafettrace och räknar även kval och tävling som träning. Det körs alltså inte så många träningsdagar mellan racen… Nu har vi dock tagit oss till Anderstorp med alla tre förstaförarna samtidigt för att tillbringa tre dagar med Valhalla Racing. Som vanligt när inte supportpersonalen är med har vi väder. Alltså flera olika sorters väder. Samtidigt.

Laila gör sig gärna lustig över att ”det känns ungefär som Most” när Peter och jag tittar ut på duggregnet över den nyss upptorkande banan och funderar på om vi ska byta däck eller helt enkelt bara åka hem. Strax innan lunch blir det dock regn på riktigt och vi gör gemensam sak med Laila (som redan rullat hela förmiddagen) på regndäck.

För min del är första passet extremt kryckigt av flera skäl. Till att börja med går 3 hojar av på första varvet. Kul, vi har suttit i boxen halva dagen och när vi äntligen tar oss ut kan folk inte hålla sig på hjulen ett varv ens? Nåja, med 10 minuter kvar på passet är allt ihopplockat och vi tar oss vinglande ut igen. Ingenting jag är stolt över, men jag kör iallafall.

Pass nummer två. Jag har en del saker jag bestämt mig för att jag måste träna på, men med regn på banan gäller nya planer: Nu ska vi enbart bli sams med regndäcken jag inte använt på knappt två säsonger!  Börjar kunna slappna av lite nu och stannar inte längre inför varje vattenpöl, fortfarande ingen fart att tala om men nästan hela varvet känns bättre. Utom karusellen och hoppsan-vänstern. Visiret immar nämligen igen genom långa högern och jag ser egentligen inte så mycket förrän jag passerat start/mål. Nåväl, två sekunders förbättring från förra passet.

Förresten, regnställ är en bra grej. Tyvärr är det tätt åt båda håll vilket gör att det blir bastu på insidan, undrar varför visiret immade igen?

Inför tredje passet har jag laddat för att köra definitivt snabbare, jag har ju sett att det går och att min snigelfart bara är dumheter. Tyvärr är det ett steg bakåt körmässigt, jag vågar inte lägga ner hojen och är stel och kantig i körningen igen. Trots det bättrar jag varvtiden med en sekund, den är dock lååångt ifrån där jag vill vara  på regndäck. Nåja, vi har kört hoj även om det har varit mycket däckbyte också under förmiddagen. Tro det eller ej men det ihållande regnet som dök upp under förmiddagen gjorde mig gladare. Det här nästan-vädret med halvtorr bana och duggregn är faktiskt riktigt trist, man vet ju att slicks inte funkar och regndäcken kommer att bli sönderkörda tämligen omgående.

Kl 15 var vi nöjda och gjorde sorti. Boende hos Peter inatt istället för i depån, regnet fortsätter så säng klår buss här. Imorgon tar vi nya tag, för arrangemanget såhär långt av Valhalla Racing och Racing4fun.no kan vi inte klaga på!