Bandagsrapporten MCE Gelleråsen 2019

En dag jag sett fram emot, inte för att det är ett bra träningstillfälle utan för att det är en avslappnad och bra dag att bara ha kul både på och vid sidan av banan.

Det var länge sen jag inte behövde stå för transporten, men den här gången blev det samåkning med Fredrik då egen buss är krasslig. Ett tag sen man åkte bil och släp, men det går ju bra det med. Lite stökigare med packning än jag vant mig vid de senaste åren, men bekvämt att åka med och vi fick upp vårt lilla camp tillsammans med Tommy utan problem. Depåtältet fick tjänstgöra som övernattning, luftigt och extremt mörkt då jag glömde lampan hemma i garaget.

Depåläger Gelleråsen

Körningen då? Jo tack, vi hade bra väder… Efter morgonrutinen konstaterade vi att vår grupp bara hade 7 deltagare, Fredrik som anmält sig i medel där 2/3 är byter upp sig till snabb, de är också bara 7. Gott om utrymme och snudd på ödsligt ute på banan alltså. Första passet kändes som vanligt, Gelleråsen påminner mig alltid om en dåligt underhållen landsväg att köra på. Det guppar, hoppar och kränger. Speciellt innan man fått upp lite fart, vilket för mig gör första passet ganska frustrerande. Andra passet hittade jag grundfart för hojen och med bara lite attack så försvinner också känslan att vara på en åker och studsa.
Jag hade tre mål med dagen, två tidsmässiga och ett trivselmässigt. Redan pass två uppfyllde jag första målet att få ner hojen i 15-tider, trivseln infann sig tämligen omgående också. 3:e målet var egentligen en lite högt lagd bonus.

TRX850 i depå

Ett kort tredje pass med lite fokus på att hitta ett annat spår (och åka runt med Sjöberg på nyrenoverad GSXR1000 i bakhjulet) avslutas med ett flaggpass åt nästa grupp där Fredrik brappar runt på sin 1127. Kör man klubbdag får man även stå och sköta utsläpp samt flagga nämligen. Oftast ganska händelsefritt tack och lov.
Efter lunch hittar jag min GoPro och filmar lite. Jag hittar tyvärr inte så mycket mer tid, kapar morgonens mål-tid med ytterligare en sekund och det är faktiskt utan större problem. Jag hittar lite flyt och kommer in bättre i körställningen så jag kan fokusera på gas och broms. Hojen överstyr in i de långsamma böjarna här så det gäller att inte glömma gasen, då kan man få gena över gräset i innerkurva. Hade jag fått en dag till hade jag ganska säkert nått bonusmålet också, hojen har inte jättemycket mer att ge mig men jag känner att jag kan hämta lite mer med min körning. 13-tid hade inte varit dumt och den var ”bara” 6/10 bort. 2/10 om jag räknar optimalt varv, lite bitigare bromsbelägg så… Men, det var inget måste idag på en vanlig bandag.

Istället ägnar jag lite tid åt att köra några varv med Tommy och även jaga en R6. Min gamla TRX från -97 har inte mycket att sätta emot ens en modern 600, men när man ändå kommer ikapp en förare som kör på hörntänderna så är det inte läge att bara trycka sig förbi i en bromsning riktigt. Bättre backa av, hänga på och avsluta dagen positivt.

Trevligt sällskap, bra väder och en gammal twin som inte är snabb men riktigt smidig och kul att kasta runt. Alla grejer in i släp och bil, hemåt!

Sunday blues

Det ska man säga om Valhalla Racing, en lördagkväll med grillning och öl höjer definitivt stämningen bland deltagarna! Överlag måste jag säga att arrangemanget funkat riktigt bra och friktionsfritt. Troligen har personalen slitit rejält, eller bara shotat för mycket, de såg lite slitna ut idag.


Första passet tyckte jag gick rätt bra imorse, ända tills jag kom in i depå och kunde titta på mitt bakdäck. Tydligen har jag börjat göra som jag gjorde på senaste tävlingen, jag gasar lite för sent och för hårt. Inser då att jag behöver fokusera på att slappna av i kurvorna och flytta blicken bättre. Nya uppgifter igen, men det är åtminstone klara uppgifter.  Både Peter och jag är nöjda med att ha kört första passet som räknas som kval inför racet så vi står över nästa pass.

Istället hamnar jag på dekaltjänst och lagar lite dekaler på Peters buss, under tiden går de andra och kollar startplats, när de kommer tillbaka är de jättelustiga och talar om att jag kvalat ungefär som igår fast lite sämre.
Haha, jättekul jag som tyckte jag körde hyggligt ändå.
Jodå, kläcker de ur sig senare: du har Pole! Wow! Det var lite oväntat och jättekul, nu blir det ju press! Men det är tight, halva startfältet är inom 1,5 sekunder.

40 minuter innan race börjar det regna lite lätt, fan ska vi behöva…? Tack och lov går det över och det mesta drar förbi bredvid banan medan blå grupp kör sitt pass. 10 minuter innan race kommer regnet tillbaka och nu blir banan fuktig det vi kan se av den. Det deklareras Wet Race och Peter bestämmer sig för att han har vurpat tillräckligt på tveksamt underlag så han avstår. Jag sitter i positionen att jag inte hinner byta till regndäck, så för att inte bara lämna WO rullar jag ut till start på mina slicks. Flera förare gör som Peter och avstår, av oss som rullar ut har ungefär hälften regndäck. Det här blir spännande…


Denna gång får jag till starten hyggligt, norrmannen som vann igår är ikapp mig innan första böj på sin R1M. Första kurvan är svart av fukt så jag fegar och vips är 2 till förbi varav en med slicks! Okeeeyyy, vad håller jag på med? Två till tar mig på rakan eftersom jag har för dålig utgång och tappar fart när jag måste växla förbi femman så efter första varvet har jag halkat ner till 6:e plats. Vafan! Större delen av banan är faktiskt torr, det är bara biten från Continental (karusellen) och förbi startmål genom Norra kurvan som är fläckig av fukt men fästet är det inget fel på så det är bara att jaga på. Hur många hinner man köra om på 5 varv?

Nästan 1 per varv skulle det visa sig! Jag är snabbast på banan men tiderna är jämna så omkörningarna är inte helt utan vidare utan kräver lite planering och även om banan torkar upp riktigt snabbt är jag tveksam till fästet in i depåböjen och i utgången av Norra vilket gör att jag tappar 2 sekunder mot mina normala varvtider. 3:e varvet är jag ikapp norrmannen igen, men jag har ingen chans mot honom rakt fram trots att jag har bättre utgångar genom den helt torra sektionen. Det slutar med att jag tar honom på yttern genom Continental där han är mycket långsammare än mig. Skit i att den fortfarande är lite fuktig!

Nu kan jag få till en fartväxling och på näst sista varvet jaga ifatt 3:an som passeras i inbromsningen efter långa rakan. Egentligen hade jag lite långt fram till honom, men det var bästa chansen så ingången i böjen blev med lite väl mycket broms men det gick ju bra. Med bara 1,5 varv kvar gick det tyvärr inte riktigt komma ikapp de övriga två även om jag lyckades få rygg på dem. Det började dessutom regna igen på riktigt under sista varvet så även om racet hade varit längre var nog chansen att hålla farten borta för oss alla tre. Tredjeplats och ett riktigt roligt körpass där jag faktiskt lyckas rätta till gaskontrollen igen och kör betydligt mer avslappnat än länge på denna banan!


Jag kör ett pass till på eftermiddagen bara för att ha kul, tyvärr gör jag ingen förbättring i tiderna så jag borde nog ta en paus och fundera på varför. Frånvaron av en växel stör naturligtvis, men jag håller ändå utan större problem genomgående lägre varvtider än jag gjorde på SEC. Tack för en trots allt lyckad helg, nu blir det grillning och MotoGP i Bankeryd!

Regnrapporten

Normalt sett kör Team r2d2 stafettrace och räknar även kval och tävling som träning. Det körs alltså inte så många träningsdagar mellan racen… Nu har vi dock tagit oss till Anderstorp med alla tre förstaförarna samtidigt för att tillbringa tre dagar med Valhalla Racing. Som vanligt när inte supportpersonalen är med har vi väder. Alltså flera olika sorters väder. Samtidigt.

Laila gör sig gärna lustig över att ”det känns ungefär som Most” när Peter och jag tittar ut på duggregnet över den nyss upptorkande banan och funderar på om vi ska byta däck eller helt enkelt bara åka hem. Strax innan lunch blir det dock regn på riktigt och vi gör gemensam sak med Laila (som redan rullat hela förmiddagen) på regndäck.

För min del är första passet extremt kryckigt av flera skäl. Till att börja med går 3 hojar av på första varvet. Kul, vi har suttit i boxen halva dagen och när vi äntligen tar oss ut kan folk inte hålla sig på hjulen ett varv ens? Nåja, med 10 minuter kvar på passet är allt ihopplockat och vi tar oss vinglande ut igen. Ingenting jag är stolt över, men jag kör iallafall.

Pass nummer två. Jag har en del saker jag bestämt mig för att jag måste träna på, men med regn på banan gäller nya planer: Nu ska vi enbart bli sams med regndäcken jag inte använt på knappt två säsonger!  Börjar kunna slappna av lite nu och stannar inte längre inför varje vattenpöl, fortfarande ingen fart att tala om men nästan hela varvet känns bättre. Utom karusellen och hoppsan-vänstern. Visiret immar nämligen igen genom långa högern och jag ser egentligen inte så mycket förrän jag passerat start/mål. Nåväl, två sekunders förbättring från förra passet.

Förresten, regnställ är en bra grej. Tyvärr är det tätt åt båda håll vilket gör att det blir bastu på insidan, undrar varför visiret immade igen?

Inför tredje passet har jag laddat för att köra definitivt snabbare, jag har ju sett att det går och att min snigelfart bara är dumheter. Tyvärr är det ett steg bakåt körmässigt, jag vågar inte lägga ner hojen och är stel och kantig i körningen igen. Trots det bättrar jag varvtiden med en sekund, den är dock lååångt ifrån där jag vill vara  på regndäck. Nåja, vi har kört hoj även om det har varit mycket däckbyte också under förmiddagen. Tro det eller ej men det ihållande regnet som dök upp under förmiddagen gjorde mig gladare. Det här nästan-vädret med halvtorr bana och duggregn är faktiskt riktigt trist, man vet ju att slicks inte funkar och regndäcken kommer att bli sönderkörda tämligen omgående.

Kl 15 var vi nöjda och gjorde sorti. Boende hos Peter inatt istället för i depån, regnet fortsätter så säng klår buss här. Imorgon tar vi nya tag, för arrangemanget såhär långt av Valhalla Racing och Racing4fun.no kan vi inte klaga på!