Medelålders, trasig man

November 2015. Bänkpress i gymmet sluter med vad som känns som en sträckning i axeln. 16 månader senare har jag fortfarande ont i axeln när jag tränar överkropp även om det inte längre är tvärstopp.  Visserligen vet jag att axlar är ett känsligt parti som är väldigt utsatt, ungefär som knän men borde det inte läka nån gång?

Efter akupunktur, anpassad träning, en säsong roadracing och tidiga mornar på gymmet börjar iallafall tröjan som tjänar som måttstock äntligen bli lite för liten över axlar och rygg igen. Medelålders var ordet, allt börjar gå vääääldigt lååångsamt… Inte bara huvudet då.
Ser med viss tveksamhet fram emot kommande knäoperation. Normalt är man igång igen inom en månad, men med axeln i åtanke känns det sådär. Förhoppningen är iaf att bli lite mindre trasig så roadracingsäsongen går att överleva. Det kommer visa sig på försäsongsträningen i Tjeckien i april, vilken jag f ö verkligen ser fram emot.

Lustigt. En racevurpa som sånär skrotar hojen är inga större bekymmer, att passera 45 desto mer.